Ett psykedeliskt epos som gifte rocken med elektronisk musik.
The Dark Side of the Moon
Pink Floyd
28
Även ställt bredvid andra samtida enorma rockalbum sticker Dark Side Of The Moon ut. Det avstod det sprudlande extroverta hos band som The Rolling Stones till förmån för att blicka inåt. Lika mycket som albumet var ett genombrott var det en del av en pågående utveckling där Pink Floyd lyckades gifta sin mest experimentella period med ett framväxande sinne för tydlighet. De utforskade stora teman – girighet (”Money”), galenskap (”Brain Damage”, ”Eclipse”), krig och splittring i samhället (”Us and Them”) – på ett sätt så koncist att budskapet gick fram hur mycket musiken än stack iväg.
För att vara ett av de mest framstående albumen i rockhistorien ligger Dark Side Of The Moon lågt när det kommer till att rocka. Även när bandet lät musiken brisera, som i det extatiska wailandet i den osannolika TikTok-sensationen ”The Great Gig In The Sky”, låg tonvikten på struktur och känsla. Albumet lade grunden för artsy, postpsykedeliska upptäcktsresande som Radiohead och Tame Impala, och markerade dessutom föreningen mellan rock och elektronisk musik. En hybrid som lever vidare mer än fem årtionden senare.
”Varje gång jag lyssnar på den känns det som att jag förflyttas ... det är precis som känslan av att vara tyngdlös och blicka ut från fönstret på ett rymdskepp.”
Chris Hadfield
Astronaut