En väv av technoinnovation och orkestralt låtskrivarhantverk.
45
”I’m the hunter/I’ll bring back the goods”, mässar Björk i Homogenics spöklika, ryckiga öppningslåt. Den isländska superstjärnans tredje album är en ständigt föränderlig uppvisning i technoinnovation och orkestralt låtskrivarhantverk. Texternas brådskande karaktär är äkta – sångerskan hade påverkats djupt av en serie personliga incidenter. De underliggande spänningarna manifesterar sig i låtar som den resliga, stråkkryddade ”Bachelorette” (”I’m a fountain of blood/In the shape of a girl”), och sirenlika balladen ”Jóga” med sina verspar om känslomässig undsättning och katastrofscenarier.
”Det var första gången jag kände typ, åh, det finns musik som inte tillhör någon genre.”
Albumet fick snart fans över hela världen – Thom Yorke kallade ”Unravel” för en av de vackraste låtar han hört och Radiohead tolkade den med vördnad 2007. Legendariska modedesignern Alexander McQueen regisserade videon till ”Alarm Call”, enligt utsago med så mycket entusiasm att han bidrog med ett 100 sidor långt förmanus med alla sina idéer. Den anses idag vara en modern klassiker, och det kan sägas om hela Homogenic – en oförglömlig smältdegel av elektroniskt och organiskt konstnärskap i en udda tonart.