Ljudet av en artist som sträcker sig efter något djupt och tyst radikalt.
Listen Without Prejudice, Vol. 1
George Michael
91
Efter att ha bevisat djupet, omfånget och mogenheten i sitt låtskrivande med sin mäktiga solodebut släppte George Michael sitt andra album, vilket kändes som en skarp uppväxling. Visserligen hittas ”Freedom! '90”, en ljus pianodriven singel utformad för att skickligt förlöjliga både den växande musikvideokulturen och Michaels egen konflikt kring hur Faith-eran nästan gjort honom till karikatyrartat allmängods.
Icke desto mindre är det en genomträngande stämning av subtilitet, politisk medvetenhet och känslomässig ödslighet som hörs på Listen Without Prejudice. Träblås framkallar bilder av slagfält (”Mothers Pride”), eko adderar en spöklik desperation (tydligast på den rysningsframkallande Stevie Wonder-covern ”They Won't Go When I Go”) och lätt akustisk gitarr vänder sig mot folk (”Something to Save”). Med den storslagna, John Lennon-aktiga “Praying For Time” som kronan på verket är det en tyst radikal, djupt påverkande kreativ utveckling – ljudet av en artist som backade från popens syntdrivna ortodoxi till något tidlöst, djupt och, i nästan varje bemärkelse, äkta soul.